När denna text skrivs i mitten av september så står vi mitt i partiernas valkampanjer. Vissa lovar fler jobb för unga, andra vill få bort vinstdrivande företag inom sjukvården. Vissa partier vill begränsa Sveriges flyktingmottagande, andra vill ta emot fler flyktingar. Gemensamt för alla är att de tror att just deras politik kommer att förbättra det svenska samhället. Mitt i detta dyker en fråga upp i mitt huvud – hur påverkar min tro mina politiska åsikter?

John-LindarSedan länge är stat och kyrka separerad i Sverige. I Sverige har det blivit en självklarhet att staten är sekulär. Politik hör hemma i den offentliga sfären, tron och religionen är privat. Här är Sverige unikt, uppdelningen finns inte på många ställen i världen. Denna uppdelning håller också på att luckras upp i Europa och i vårt land. Kyrkor och olika religiösa ledare gör anspråk på att föra in religionen i det offentliga rummet igen. Klockringningen under tiden Svenskarnas parti demonstrerade i Jönköping är ett exempel. Detta beror delvis på den ökande mångkulturen i vårt land, men också på att många ser att religionen kan ge input till
politiska ideologier.

Bör kyrkan engagera sig politiskt? På denna fråga skulle jag vilja svara ett solklart ja. Faktum är att kristen tro är politisk. Följdfrågan blir: Hur skall detta engagemang se ut, varifrån hämtar detta engagemang sin kraft? Kyrkan har en lång historia av politiskt handlande och bär på ett profetiskt arv. I Bibeln kommer detta bland annat till uttryck i den profetiska litteraturen i Gamla testamentet. I Jesaja bok framkommer detta drag tydligt. Profetens syn på politik och tro är att det finns någon som har makt som är större än den befintliga politiska ordningen. Gud är den som har makten och hans vilja behöver inte sammanfalla med de politiska makthavarnas vilja. Eftersom Gud vill ha rättvisa är också rättvisa det profeten har för sina ögon, inte att underbygga den världsliga makten. Denna rättvisa låter sig inte reduceras till de befintliga politiska ordningarna. Profetens uppgift är att hela tiden ifrågasätta de rådande förhållandena i ett samhälle, för den gudomliga rättvisans skull.

Här får tron ge kraft åt kyrkans politiska engagemang. Profetens ständiga ifrågasättande får ge kraft åt mitt politiska engagemang. Denna tro nöjer sig inte med att lägga en lapp i en låda vart fjärde år, den nöjer sig inte med ett val mellan höger och vänster. Tron får bli en kraft för mig och kyrkan att ständigt ifrågasätta makthavare och orättvisor i samhället.

”En röst ropar: Bana väg för Herren genom öknen, gör en jämn väg i ödemarken för vår Gud!” (Jes 40:3)

Dessa profetens ord är ständigt aktuella och kan ge kraft, på valdagen och i vardagen.

John Lindar
Pastor

Kommentera